To the moon and back.
Wow, det känns helt sjukt att vara tillbaka igen! Okej, nu menar jag inte det på ett dåligt sätt utan det har gått ett bra tag sen jag hade blogg här sist. Jag har saknat att blogga och nu känner jag att det är dags igen med bloggande. Anledningen att jag tog paus från blogg ett tag var för att jag var inte så, nja, hur kan man säga... omotiverad? oinspirerad? Vilse? Haha låter konstigt men jag hade blogg bara sådär utan att själv veta vad jag hade för syfte eller motiv. Sen hade jag mycket saker och problem att ta itu exempelvis skolan, förlorat två kompisar för en annan kompis som jag inser nu är bara en falsk lögnare, mitt förhållande då vi hade en väldig dålig period, massa krångligheter med familjen och även kämpat att ta mig själv ur från förvirring och ångest. Det finns många grejer jag vill ta tillbaka, få dom ogjort. Man begår många misstag i sitt liv men man lär sig av dom, RIKTIGT ORDENTLIGT!! Sen har jag suttit och försökt ta itu med mina egna brister och förbättrat mig själv men jag har inte kommit dit ännu, det är fortfarande en lång bit kvar, it's just the beginning. Vissa tror det är hur lätt som helst och att man blir värsta perfekta människan på ett ögonblick och blir 10000% förbättrad, men så är det icke! Det irriterar mig att folk har lust få mig att bli irriterad över att när det blir nått fel eller blir fucked up så pekar dom på mig, ja, att jag har orsakat problemet och varför? Jo, troligen menar dom att jag sa si och så vilket dom uppfattar det på ett annat sätt och jag sitter där och försöker förklara för dom men dom låter mig inte få prata klart till punkt och så är dom sura och beter sig som barnrumpor. Herregud, tagga ner lite eller ta en jävla kopp te och några tabletter Ipren! :S Jisses!!
Hahaha på tal om Ipren, jag kommer ihåg när jag och min pojkvän hade en jättehemsk bråk, vilket jag vill inte gå in på det, i telefonen ett tag sen och mitt i det hela så sa lilla jag något som kommer få hela Sverige att skratta och mobba mig.
Så, här får ni höra vad jag sa:
Stephane: (upprörd) Mahsa seriöst, du är konstig! Jag vet inte vad det är med dig. Gå och ta Ipren eller nått!
Mahsa: (upprörd och allvarlig) Menar du att jag är dum i huvudet??
Stephane: ......HHHHHHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!
Jag tror han satt och garvade ihjäl sig i minst 10 min hahaha. Jag var verkligen allvarlig när jag sa det och jag fattade inte först vad han skrattade åt för jag var sur i telefonen men sen började jag fnissa och dog också av skratt. Haha mitt i bråket kom det lilla som fick oss att bryta loss lite från all problem och drama.
En annan grej som ni säkert funderar över och det är namnet på min blogg, asså vad det betyder. Ordet kishmish kommer från persiska som betyder russin och anledningen att jag valde det som bloggnamn var för att jag började minnas en av mina kusiner i Iran som alltid kallade mig för lilla russin. Okej, på persiska låter det gulligt men jag tror inte någon skulle vilja bli kallad för russin, speciellt här i Sverige hahaha :P
Oj, nu skrev jag för fullt här! Funderar på att dricka lite grönt mint te och vila en stund för jag är hur trött som helst. Jag uppdaterar mer senare :)
Peace ♥
